Ubiquity Presstech@ubiquitypress.com20260613051110Generated by RUA metadata exporter

uplo-9774-e-15-978-91-7635-179-60301Ubiquity Press15978-91-7635-179-60610.16993/bbt01internal-reference9774BCB20201RUA Series ID1315022002-6463301Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbt1B01Staffan BergwikStaffanBergwikInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetStaffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskild inriktning på kunskapshistoria, vetenskap och media, samt vetenskap och kön. Han undervisar på idéhistoriska grundkurser, liksom på avancerad nivå och forskarutbildningen. Dessutom har han under flera år undervisat naturvetare och teknologer. Bland hans publikationer finns boken Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900–1950 (2016), antologin Times of history, times of nature. Temporalization and the limits of modern knowledge (2022) och artikeln ”Elevation and emotion. Sven Hedin’s mountain expedition to Transhimalaya, 1906–1908”, Centaurus (2020).2B01Linn HolmbergLinnHolmbergInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetLinn Holmberg är forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Hennes forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmoderna Europa, med inriktning mot ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter under 1700-talet. Hon undervisar på grund-, avancerad och forskarnivå, bland annat om tidigmodern tid, upplysningens idéhistoria, källtextanalys och kunskapshistoria. Bland hennes publikationer finns den prisbelönta avhandlingen The forgotten encyclopedia (2014) och boken The maurists’ unfinished encyclopedia (2017). Hon är även redaktör för Stranded encyclopedias, 1700–2000 (2021) tillsammans med Maria Simonsen.3B01Karin DirkeKarinDirkeInstitutionen för Kultur och Estetik Stockholms universitetKarin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar människans relation till djur med utgångspunkt i miljöhumanistiska perspektiv. Hon har publicerat artiklar om såväl vilda som domesticerade djurs historia och arbetar gärna tvärvetenskapligt. Under senare år har hon publicerat ett antal artiklar och bokkapitel, bland annat ”Changing narratives of human-large carnivore encounters in nineteenth-century Sweden” i Shared lives of humans and animals (2017), och ”Where is the big bad wolf?” i A Fairytale in question (2015), samt ”From pest to pet. Liminality, domestication and animal agency in the killing of rats and cats”, Trace. Journal of human-animal atudies 6: 1 (2020), skriven tillsammans med Nora Schuurman.01swe21823User DefinedHistory23User DefinedHistory of science and ideas23User DefinedHistory of literature12Pedagogy12Contextualization12Historical theory and method12Historical writing10EDU00000010HIS00000010LIT00000093NH93JN93DS01010302<p>Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva <i>görandet</i> och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.</p><p>Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera – och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?</p><p>För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial. </p><p>Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.</p>0202Denna bok handlar om historievetenskapernas sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig till både studenter och forskare och vill stimulera till ökad reflektion om hur vi går till väga då vi skapar, tolkar eller omtolkar historiska sammanhang.04Inledning: Konsten att kontextualisera Att kontextualisera som student Kontext och kritik Att skapa historiska sammanhang: Exemplet Thomas Mores Utopia Kontexter som tidsskikt Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang Gränsöverskridande kontexter: Om en metodologi bortom nationella tolkningsramar Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem Exil, eller att kontextualisera utifrån cirkulation Historisera nutiden! Att skapa stora diakrona meningssammanhang för nutidens praktiska frågor Att väva samman allting: Om kontextens kontext46http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/47Creative Commons Attribution (CC BY)040901https://storage.googleapis.com/rua-uplo/files/media/cover_images/3d1a17fe-69ea-4cc5-9ab6-da621608613d.pngStockholm University Press01Stockholm University Press01Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbtStockholm0420220412025.5in030.46in080.57099725858lb018.5in1315978-91-7635-176-51315978-91-7635-177-21315978-91-7635-178-9uplo-9774-e-15-978-91-7635-176-50301Ubiquity Press15978-91-7635-176-50610.16993/bbt01internal-reference9774DGE20100201RUA Series ID1315022002-6463301Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbt1B01Staffan BergwikStaffanBergwikInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetStaffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskild inriktning på kunskapshistoria, vetenskap och media, samt vetenskap och kön. Han undervisar på idéhistoriska grundkurser, liksom på avancerad nivå och forskarutbildningen. Dessutom har han under flera år undervisat naturvetare och teknologer. Bland hans publikationer finns boken Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900–1950 (2016), antologin Times of history, times of nature. Temporalization and the limits of modern knowledge (2022) och artikeln ”Elevation and emotion. Sven Hedin’s mountain expedition to Transhimalaya, 1906–1908”, Centaurus (2020).2B01Linn HolmbergLinnHolmbergInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetLinn Holmberg är forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Hennes forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmoderna Europa, med inriktning mot ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter under 1700-talet. Hon undervisar på grund-, avancerad och forskarnivå, bland annat om tidigmodern tid, upplysningens idéhistoria, källtextanalys och kunskapshistoria. Bland hennes publikationer finns den prisbelönta avhandlingen The forgotten encyclopedia (2014) och boken The maurists’ unfinished encyclopedia (2017). Hon är även redaktör för Stranded encyclopedias, 1700–2000 (2021) tillsammans med Maria Simonsen.3B01Karin DirkeKarinDirkeInstitutionen för Kultur och Estetik Stockholms universitetKarin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar människans relation till djur med utgångspunkt i miljöhumanistiska perspektiv. Hon har publicerat artiklar om såväl vilda som domesticerade djurs historia och arbetar gärna tvärvetenskapligt. Under senare år har hon publicerat ett antal artiklar och bokkapitel, bland annat ”Changing narratives of human-large carnivore encounters in nineteenth-century Sweden” i Shared lives of humans and animals (2017), och ”Where is the big bad wolf?” i A Fairytale in question (2015), samt ”From pest to pet. Liminality, domestication and animal agency in the killing of rats and cats”, Trace. Journal of human-animal atudies 6: 1 (2020), skriven tillsammans med Nora Schuurman.01swe21823User DefinedHistory23User DefinedHistory of science and ideas23User DefinedHistory of literature12Pedagogy12Contextualization12Historical theory and method12Historical writing10EDU00000010HIS00000010LIT00000093NH93JN93DS01010302<p>Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva <i>görandet</i> och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.</p><p>Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera – och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?</p><p>För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial. </p><p>Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.</p>0202Denna bok handlar om historievetenskapernas sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig till både studenter och forskare och vill stimulera till ökad reflektion om hur vi går till väga då vi skapar, tolkar eller omtolkar historiska sammanhang.04Inledning: Konsten att kontextualisera Att kontextualisera som student Kontext och kritik Att skapa historiska sammanhang: Exemplet Thomas Mores Utopia Kontexter som tidsskikt Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang Gränsöverskridande kontexter: Om en metodologi bortom nationella tolkningsramar Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem Exil, eller att kontextualisera utifrån cirkulation Historisera nutiden! Att skapa stora diakrona meningssammanhang för nutidens praktiska frågor Att väva samman allting: Om kontextens kontext46http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/47Creative Commons Attribution (CC BY)040901https://storage.googleapis.com/rua-uplo/files/media/cover_images/3d1a17fe-69ea-4cc5-9ab6-da621608613d.pngStockholm University Press01Stockholm University Press01Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbtStockholm04202204120615978-91-7635-179-61315978-91-7635-177-21315978-91-7635-178-9uplo-9774-e-15-978-91-7635-177-20301Ubiquity Press15978-91-7635-177-20610.16993/bbt01internal-reference9774DGE20102901RUA Series ID1315022002-6463301Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbt1B01Staffan BergwikStaffanBergwikInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetStaffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskild inriktning på kunskapshistoria, vetenskap och media, samt vetenskap och kön. Han undervisar på idéhistoriska grundkurser, liksom på avancerad nivå och forskarutbildningen. Dessutom har han under flera år undervisat naturvetare och teknologer. Bland hans publikationer finns boken Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900–1950 (2016), antologin Times of history, times of nature. Temporalization and the limits of modern knowledge (2022) och artikeln ”Elevation and emotion. Sven Hedin’s mountain expedition to Transhimalaya, 1906–1908”, Centaurus (2020).2B01Linn HolmbergLinnHolmbergInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetLinn Holmberg är forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Hennes forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmoderna Europa, med inriktning mot ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter under 1700-talet. Hon undervisar på grund-, avancerad och forskarnivå, bland annat om tidigmodern tid, upplysningens idéhistoria, källtextanalys och kunskapshistoria. Bland hennes publikationer finns den prisbelönta avhandlingen The forgotten encyclopedia (2014) och boken The maurists’ unfinished encyclopedia (2017). Hon är även redaktör för Stranded encyclopedias, 1700–2000 (2021) tillsammans med Maria Simonsen.3B01Karin DirkeKarinDirkeInstitutionen för Kultur och Estetik Stockholms universitetKarin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar människans relation till djur med utgångspunkt i miljöhumanistiska perspektiv. Hon har publicerat artiklar om såväl vilda som domesticerade djurs historia och arbetar gärna tvärvetenskapligt. Under senare år har hon publicerat ett antal artiklar och bokkapitel, bland annat ”Changing narratives of human-large carnivore encounters in nineteenth-century Sweden” i Shared lives of humans and animals (2017), och ”Where is the big bad wolf?” i A Fairytale in question (2015), samt ”From pest to pet. Liminality, domestication and animal agency in the killing of rats and cats”, Trace. Journal of human-animal atudies 6: 1 (2020), skriven tillsammans med Nora Schuurman.01swe21823User DefinedHistory23User DefinedHistory of science and ideas23User DefinedHistory of literature12Pedagogy12Contextualization12Historical theory and method12Historical writing10EDU00000010HIS00000010LIT00000093NH93JN93DS01010302<p>Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva <i>görandet</i> och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.</p><p>Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera – och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?</p><p>För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial. </p><p>Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.</p>0202Denna bok handlar om historievetenskapernas sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig till både studenter och forskare och vill stimulera till ökad reflektion om hur vi går till väga då vi skapar, tolkar eller omtolkar historiska sammanhang.04Inledning: Konsten att kontextualisera Att kontextualisera som student Kontext och kritik Att skapa historiska sammanhang: Exemplet Thomas Mores Utopia Kontexter som tidsskikt Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang Gränsöverskridande kontexter: Om en metodologi bortom nationella tolkningsramar Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem Exil, eller att kontextualisera utifrån cirkulation Historisera nutiden! Att skapa stora diakrona meningssammanhang för nutidens praktiska frågor Att väva samman allting: Om kontextens kontext46http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/47Creative Commons Attribution (CC BY)040901https://storage.googleapis.com/rua-uplo/files/media/cover_images/3d1a17fe-69ea-4cc5-9ab6-da621608613d.pngStockholm University Press01Stockholm University Press01Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbtStockholm04202204120615978-91-7635-179-61315978-91-7635-176-51315978-91-7635-178-9uplo-9774-e-15-978-91-7635-178-90301Ubiquity Press15978-91-7635-178-90610.16993/bbt01internal-reference9774DGE20102201RUA Series ID1315022002-6463301Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbt1B01Staffan BergwikStaffanBergwikInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetStaffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning behandlar naturvetenskapernas kulturhistoria under 1800- och 1900-talen med särskild inriktning på kunskapshistoria, vetenskap och media, samt vetenskap och kön. Han undervisar på idéhistoriska grundkurser, liksom på avancerad nivå och forskarutbildningen. Dessutom har han under flera år undervisat naturvetare och teknologer. Bland hans publikationer finns boken Kunskapens osynliga scener. Vetenskapshistorier 1900–1950 (2016), antologin Times of history, times of nature. Temporalization and the limits of modern knowledge (2022) och artikeln ”Elevation and emotion. Sven Hedin’s mountain expedition to Transhimalaya, 1906–1908”, Centaurus (2020).2B01Linn HolmbergLinnHolmbergInstitutionen för kultur och estetik Stockholms universitetLinn Holmberg är forskare och lärare i idéhistoria vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia XIV Fellow vid Swedish Collegium for Advanced Study. Hennes forskning kretsar kring kunskapshantering i det tidigmoderna Europa, med inriktning mot ordböcker, uppslagsverk och tidskrifter under 1700-talet. Hon undervisar på grund-, avancerad och forskarnivå, bland annat om tidigmodern tid, upplysningens idéhistoria, källtextanalys och kunskapshistoria. Bland hennes publikationer finns den prisbelönta avhandlingen The forgotten encyclopedia (2014) och boken The maurists’ unfinished encyclopedia (2017). Hon är även redaktör för Stranded encyclopedias, 1700–2000 (2021) tillsammans med Maria Simonsen.3B01Karin DirkeKarinDirkeInstitutionen för Kultur och Estetik Stockholms universitetKarin Dirke är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar människans relation till djur med utgångspunkt i miljöhumanistiska perspektiv. Hon har publicerat artiklar om såväl vilda som domesticerade djurs historia och arbetar gärna tvärvetenskapligt. Under senare år har hon publicerat ett antal artiklar och bokkapitel, bland annat ”Changing narratives of human-large carnivore encounters in nineteenth-century Sweden” i Shared lives of humans and animals (2017), och ”Where is the big bad wolf?” i A Fairytale in question (2015), samt ”From pest to pet. Liminality, domestication and animal agency in the killing of rats and cats”, Trace. Journal of human-animal atudies 6: 1 (2020), skriven tillsammans med Nora Schuurman.01swe21823User DefinedHistory23User DefinedHistory of science and ideas23User DefinedHistory of literature12Pedagogy12Contextualization12Historical theory and method12Historical writing10EDU00000010HIS00000010LIT00000093NH93JN93DS01010302<p>Denna bok handlar om historievetenskaperna sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig primärt till studenter och forskare inom de humanistiska discipliner som arbetar med historiska perspektiv. Bokens ambition är ta med läsaren in i själva <i>görandet</i> och visa hur kontextualisering är ett viktigt moment i historiska studier på alla nivåer. Boken hoppas därmed stimulera till ökad reflektion och diskussion om hur vi går till väga när vi tolkar, skapar eller omtolkar historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang.</p><p>Boken ger för det första en introduktion till vad kontextualisering kan vara och göra när vi möter det förflutna i form av texter, bilder eller artefakter. Redan från första dagen på universitetet hamnar studenter inom historiska discipliner i sådana möten. Därför vänder sig bokens fyra första kapitel i första hand till studenter på de inledande terminerna. Vad innebär det egentligen att analysera, syntetisera, kontextualisera eller kritisera – och hur förhåller sig de sätten att arbeta med det förflutna till varandra? Och vidare, vilka historiska tider arbetar vi med: läser vi källmaterial från vår egen horisont eller från de historiska aktörernas? Är källmaterialet del av en lång historia eller en kort? Och vem bestämmer svaret på sådana frågor?</p><p>För det andra ger boken en fördjupad diskussion om kontextualiserings roll när vi skapar ny historisk kunskap. Bokens senare kapitlen ställer frågor om hur kontextualisering förhåller sig till historievetenskaplig teori och metod, och riktar strålkastarljuset mot aktiviteten att skapa, argumentera för, och ompröva de sammanhang som ger mening och betydelse åt historiska källmaterial. </p><p>Den mest centrala lärdom boken vill förmedla är att kontextualisering är en pågående aktivitet. Mänskliga förståelsehorisonter rör sig ständigt i takt med samtidens kunskapsintressen. Det kommer alltid finnas nya sätt att förstå historiska uttryck, och det är en anledning till att historiska studier utgör en viktig del av samhällets gemensamma kunskapsbas.</p>0202Denna bok handlar om historievetenskapernas sätt att producera kunskap genom att kontextualisera. Den vänder sig till både studenter och forskare och vill stimulera till ökad reflektion om hur vi går till väga då vi skapar, tolkar eller omtolkar historiska sammanhang.04Inledning: Konsten att kontextualisera Att kontextualisera som student Kontext och kritik Att skapa historiska sammanhang: Exemplet Thomas Mores Utopia Kontexter som tidsskikt Omkontextualisering: Det kreativa bygget av sammanhang Gränsöverskridande kontexter: Om en metodologi bortom nationella tolkningsramar Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv Att kontextualisera det oartikulerade: Om vargar och hur vi lyssnar till dem Exil, eller att kontextualisera utifrån cirkulation Historisera nutiden! Att skapa stora diakrona meningssammanhang för nutidens praktiska frågor Att väva samman allting: Om kontextens kontext46http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/47Creative Commons Attribution (CC BY)040901https://storage.googleapis.com/rua-uplo/files/media/cover_images/3d1a17fe-69ea-4cc5-9ab6-da621608613d.pngStockholm University Press01Stockholm University Press01Publisher’s corporate websitehttps://uplopen.com02Publisher’s website for a specified workhttps://uplopen.com/books/e/10.16993/bbtStockholm04202204120615978-91-7635-179-61315978-91-7635-176-51315978-91-7635-177-2